DagobertSnygg

I avgrundens tankar knottrar sig min bleka hud
det känns alltid så förunderligt bra. Tomhetens skrik fyller mina blodlösa öron
NEEEEEEEEEEEEEEEJ ta mig inte!!!

Hungern gräver sig djupare, mitt väsen försvagas. Jag ska jaga er tills ni inte orkar fly från mig längre. Ni vet ingenting! INGENTING!
I helgen ska jaktlyckan bli god, det har spåkvinnan berättat.
Hon har aldrig fel, hon har den eviga kunskapen i sin gömma.

Vi ses bortom skuggorna.

Månens fas förblir röd.